© 2025 Gonyer4 Schoolboard

Posts in Skolor vi samarbetar med

Kategori: Skolor vi samarbetar med

Reportage och berättelser från verkliga skolor som använder Gonyer4. Hur tavlan används, vad den förändrat och lärdomar från olika undervisningsmiljöer.

  • Korridorslärande: Utforskning utanför klassrummet

    Korridorslärande: Utforskning utanför klassrummet

    Titel: Korridorslärande: Utforskning utanför klassrummet

    Inledning:
    I mina år som lärare och pedagogisk rådgivare har jag sett hur formativa och dynamiska lärmiljöer kan transformera elevers engagemang och lärande. En intressant utveckling som tar form är korridorslärande, vilket innebär ett aktivt nyttjande av skolans korridorer för pedagogiska ändamål. Denna artikel utforskar korridorslärandets potential att skapa mer inkluderade och stimulerande undervisningsmiljöer.

    Bakgrund:
    Traditionellt sett ses korridorer som passiva övergångsrum mellan klassrum och andra delar av skolan. Men tänk om vi kan se dessa som aktiva lärzoner? Det finns redan forskning som betonar vikten av fysisk rörelse och miljöombyte för kognitiv stimulans och kreativitet – aspekter som korridorslärande direkt adresserar.

    1. Forskningsöversikt – Studier från The Journal of Educational Research visar att elever visar ökade nivåer av motivation och engagemang när de får lära i olika miljöer.
    2. Praktiska exempel – I skolor där man har initierat korridorslärande, som att sätta upp interaktiva skyltar eller inrätta läshörnor, finns rapporter om höjd trivsel och bättre social samverkan bland eleverna.
    3. Teoretisk ram – Miljövariabilitet, som beskrivs i The International Journal of Educational Development, stöder idén om att diversifierade lärmiljöer kan förstärka elevernas anpassningsförmåga och lärande.
    4. Tips för implementering – Starta smått, kanske med periodiska lässessioner i korridoren, och inkludera eleverna i planeringen för att öka deras ägarskap av lärandemiljön.
    5. Verklighetsexempel – En skola i Stockholm har rapporterat om märkbar förbättring i elevernas läsförståelse efter att ha initierat små, temabaserade diskussionsgrupper i korridorerna.

    Sammanfattning:
    Korridorslärande representerar en spännande möjlighet att utforma skolan inte bara som en plats för traditionell kunskapsinhämtning utan som en arena för kontinuerligt, flexibelt och stimulerande lärande. Genom att expandera lärandets geografiska och konceptuella gränser, kan vi erbjuda våra elever en mer holistisk och engagerad utbildning.

    Det är dags att omvärdera och bredda vår syn på vad en skolmiljö kan vara – från det traditionella klassrummet till hela skolbyggnaden.

  • Vi besökte en högstadieskola – så använder de Gonyer4 dagligen

    Att stå mitt i ett aktivt klassrum en vanlig tisdag förmiddag är något särskilt. Det är där man hör hur skollivet låter – pennor som klickar, papper som prasslar, skratt, frågor, och ibland… en kort sekund av total koncentration.

    Vi besökte en högstadieskola i Mälardalen som nyligen installerat Gonyer4-whiteboards i alla klassrum. Syftet var att se hur produkterna fungerar i praktiken – bortom broschyrer och produktspecifikationer. Vad vi fann var en skola där whiteboarden blivit ett naturligt nav för både struktur och spontanitet.

    Tavlan som centrum i undervisningen

    I ett klassrum för årskurs 8 träffade vi Linda, NO-lärare med 17 års erfarenhet. Hon började le lekfullt när vi frågade om tavlan.

    – Jag använder min whiteboard till nästan allt. Planering, spontana förklaringar, gruppinstruktioner, experimentsteg. Den är som en andra hjärna – och ibland, faktiskt, den första!

    På Gonyer4-tavlan i hennes klassrum satt små magneter med elevernas namn, dagens experimentmål, och en checklista för vad som skulle göras innan lektionen var slut. Tavlan användes inte bara som informationsyta – utan som en levande arbetsyta där både Linda och eleverna skrev, ritade och planerade tillsammans.

    Struktur + spontanitet = tryggt lärande

    Vi noterade att tavlan var uppdelad i zoner: vänstra delen för dagens mål, mitten för live-anteckningar, högra delen för exit-tickets (kort elevreflektion i slutet av lektionen). Enligt Linda handlar det om att skapa igenkänning för eleverna.

    – När de vet var saker finns på tavlan blir de tryggare. Det blir lättare att hitta fokus.

    Men lika ofta dyker det upp spontana frågor. Då tar hon fram tuschpennan direkt.

    – I morse frågade någon om varför månen ändrar form. Det blev ett litet sidospår – men ett bra sådant. På tavlan kunde jag snabbt rita upp faserna. Inga slides behövdes. Det blev konkret direkt.

    Ett verktyg för samarbete

    I ett annat klassrum pågick en svenskalektion med grupparbete kring noveller. Läraren, Jonas, lät eleverna skapa gemensamma tankekartor på whiteboarden. En grupp stod samlade vid tavlan, diskuterade karaktärer och konflikter och skrev upp förslag.

    – Jag märker att de samarbetar bättre när de får stå upp och tänka, berättade Jonas. Tavlan blir som ett gemensamt anteckningsblock där alla bidrar.

    Det är tydligt: när elever får vara delaktiga på tavlan, växer ansvarstagandet. Man skriver inte slarvigt när hela klassen ser. Man anstränger sig. Det blir något man gör tillsammans.

    Praktiskt, men också estetiskt

    Estetik kanske inte är det första man tänker på när man pratar om skolwhiteboards. Men det visade sig vara en viktig del för både lärare och elever.

    – Det låter kanske konstigt, sa Linda, men jag tycker det är viktigt att tavlan ser inbjudande ut. Jag använder olika färger, skriver tydligt och suddar alltid av i slutet av dagen. Det sänder en signal om att det här är en plats där vi bryr oss om detaljer.

    En elev nämnde till och med att han gillade tavlans yta.

    – Det känns som att skriva på is. Fast på ett bra sätt.

    Underhåll och hållbarhet i praktiken

    Skolan har haft sina Gonyer4-tavlor i drygt ett år. Ingen av dem har visat tecken på spöktext eller slitage.

    – Jag brukade behöva kämpa med gamla tavlor som aldrig blev riktigt rena, berättar Jonas. Men de här… man torkar en gång och de är klara.

    Eleverna är också delaktiga i underhållet. Varje vecka utses en “tavlchef” som ser till att tavlan är ren och att pennorna funkar.

    – Det är ett enkelt ansvar, men det gör skillnad, säger Linda.

    Gonyer4 i verkligheten – mer än bara en produkt

    Efter en halvdag på skolan var det tydligt att whiteboarden inte är en passiv möbel. Den är en aktiv del av undervisningen. Ett verktyg som används, förändras, fylls, suddas och fylls igen. Den är där kunskapen får form – i realtid.

    Det handlar inte bara om funktion. Det handlar om närvaro. Möjligheten att fånga ögonblicket, förklara det oförutsedda, illustrera det som annars bara finns i huvudet.

    Reflektion

    Det är lätt att tänka att teknik, skärmar och appar är vägen framåt i skolan. Men i klassrummet vi besökte var det tydligt att den klassiska whiteboarden har sin självklara plats – kanske mer än någonsin.

    För i ett rum där tid är knapp och närvaro är allt, är det ovärderligt att ha ett verktyg som är direkt, flexibelt och tillgängligt.

    Och just det – ingen behövde vänta på att något skulle ladda.

    Vill du läsa fler berättelser från skolor som använder Gonyer4? Hör av dig – eller dela din egen upplevelse med oss.